My Blog

Utforska Lundbybadet som en familjevänlig destination

Lundbybadet, beläget i Göteborg, erbjuder en rad aktiviteter för hela familjen. Anläggningen är känd för sin mångsidiga infrastruktur och gemytliga atmosfär, vilket gör den till ett utmärkt val för familjer som söker både rekreation och avkoppling.

Anläggningens Faciliteter

Lundbybadet kan stoltsera med en mängd olika simbassänger, som passar både barn och vuxna. Här finns en stor huvudbassäng för dem som är intresserade av motionssimning. För de yngre besökarna finns en grundare barnbassäng med olika vattenleksaker, vilket gör upplevelsen både säker och underhållande.

Simkurser och Simskola

Föräldrar som vill se till att deras barn lär sig simma kan anmäla dem till någon av de simkurser som erbjuds året runt. Dessa kurser är anpassade för olika åldrar och färdighetsnivåer, vilket säkerställer att det finns en lämplig grupp för varje barn. Dessutom finns det kurser för vuxna, vilket ger hela familjen möjlighet att delta tillsammans. Genom att delta i dessa kurser får alla deltagare en chans att förbättra sina tekniker och bygga självförtroende i vatten.

Fritidsaktiviteter och Avkoppling

Utöver simningen erbjuds flera andra aktiviteter på Lundbybadet. För familjer som tycker om att träna tillsammans finns det ett gym med modern utrustning. Detta träningsområde är designat för att möta alla träningsnivåer med maskiner och vikter som passar både nybörjare och mer erfarna användare.

Efter en aktiv dag vid poolen kan besökarna unna sig en stund i bastun eller koppla av i relaxavdelningen. Dessa avkopplingsfaciliteter är perfekta för den som vill varva ner efter fysisk aktivitet. Bastun och relaxavdelningen erbjuder en möjlighet för besökare att frigöra stress och få kroppen att slappna av i en lugn miljö.

Mat och Förnödenheter

Lundbybadet har också en cafeteria där besökare kan köpa lättare måltider och drycker. Detta ger ett bekvämt alternativ för de som vill tillbringa hela dagen på anläggningen utan att behöva lämna området för att äta. Här kan man njuta av ett urval av snacks, smörgåsar och drycker. Cafeterian har öppet under anläggningens vanliga öppettider och erbjuder bekvämligheter som gör att familjer kan njuta av sin tid här utan avbrott.

Öppettider och Tillgänglighet

Det är viktigt att kontrollera Lundbybadets öppettider innan besöket, då dessa kan variera under året, särskilt vid helgdagar och sommarsäsongen. För de besökare som reser med kollektivtrafik är anläggningen lättillgänglig med flera transportförbindelser i närheten. Lundbybadet är dessutom utformad med god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, med bland annat hissar och anpassade omklädningsrum, vilket gör det enkelt för alla att besöka och njuta av anläggningen.

Praktiska Tips för Besöket

För familjer som planerar ett besök kan det vara klokt att komma tidigt på dagen för att undvika trängsel. De populäraste tiderna kan ofta vara på helger eller under skollov, så ett tidigt besök kan ge ett mer avslappnat besök. Det är också en bra idé att ta med egna handdukar och simutrustning, även om ett begränsat urval av simartiklar kan köpas på plats.

För den som är ny på Lundbybadet kan det vara värt att ta en tur runt anläggningen vid ankomst för att bekanta sig med lokalerna och dess erbjudanden. Detta kan underlätta när man planerar sin dag och säkerställa att man får ut mesta möjliga av sitt besök. Att ha med sig vattenflaskor att fylla på kan även vara en fördel för att hålla sig återfuktad under dagen.

Lundbybadet är en attraktiv plats för familjer som önskar en dag fylld med roliga och hälsosamma aktiviteter. Med sina omfattande faciliteter och sitt utbud av både lek och motion, kan varje medlem i familjen hitta något att njuta av. Oavsett om syftet med besöket är att koppla av, träna eller delta i roliga vattenaktiviteter, finns det något här för alla.

Kronhuset, som uppfördes i mitten av 1600-talet, är Göteborgs äldsta kvarvarande hus som inte är en bostad eller religiös byggnad. Två omfattande bränder inträffade i Kronhusområdet år 1746 och 1758, vilka förstörde alla byggnader utom Kronhuset.

Kronhuset och de kringliggande kronhusbodarna ligger i centrala Göteborg, några minuters promenad från Gustav Adolfs Torg. Kronhuset är en röd tegelbyggnad med grova järnbeslag och vackra fönster. Taket består av koppar som ärgats grön.

Kronhusbodarna är nu för tiden fyllda med hantverk av olika slag, såsom glashantverk, keramik och lokalproducerat godis. I anslutning till Kronhuset ligger också en liten park som erbjuder en avslappnad miljö mitt i centrum av storstaden.

Verksamheter

Kronhusbodarna var ursprungligen verkstäder för hantverkare och detta är en tradition som man tagit fasta på när man valt hyresgäster för bodarna. Exempel på hantverkare som finns här idag är glasdesigner Helen Gibson som driver Glashyttan, keramikern Mia Bäx och läderexperten Laura Didion som bland annat tillverkar väskor och plånböcker. Om du har en klockan som inte fungerar som den ska kan du lämna in den hos urmakaren Gerard Gren i Klockboden.

Äta & Dricka

Sugen på något gott? I en av kronhusbodarna kan du köpa sötsaker från Göteborgs Choklad & Karamellfabrik. Dessutom ligger Café Kronhuset i en av de östliga Kronhusbodarna, som bland annat lockar med kaffe och läckra smörgåsar.

Musik

En del av Kronhuset används av blåsorkestern Göteborg Wind Orchestra, och Riksalen brukas regelbundet som konsertlokal.

Vinter

Kronhusbodarna har öppet även vintertid och är ett populärt utflyktsmål särskilt kring jul då det vankas glögg. I själva Kronhuset brukar de arrangeras en julmarknad.

Korta fakta om Kronhuset

Adress	Postgatan Kronhusgatan
Fastighetsbeteckning	Nordstaden 19:3, Göteborg
Koordinater	57°42′28″N 11°57′49″Ö
Uppfört	1643 – 1654
Kulturmärkning	Klassades som byggnadsminne år 1968
Ägare	Göteborgs kommun
Förvaltare	Higab

Kronhuset

Kronhuset är 80 alnar långt och 24 alnar brett, vilket motsvarar drygt 47 meter x drygt 14 meter. Arkitekturen är inspirerad av dåtidens holländska mode inom byggnadsbranschen och rikssalen på nedersta våningen var ursprungligen helt utan bärande pelare. Den nedersta våningens tak hängde i takstolskonstruktionen, som i sin tur vilade på och i murverket. För att klara denna påfrestning var murverket förstärkt med 28 stycken strävpelare; tolv på vardera långsidan och så två på varje kortsida. På 1670-talet bedömdes denna konstruktion vara otillräcklig och man monterade in pelare för att stödja taket.

På 1700-talet murades flera fönster igen och de övriga fönstren försågs med skyddande fönsterluckor.

På 1800-talet pryddes Kronhuset med ett par träemblem som troligen kom från den raserade Kungsporten.

Kronhuset genomgick en omfattande renovering på 1950-talet. Man tog bland annat bort stödpelarna från 1600-talet och tolv av de gamla takbjälkarna byttes ut emot järnbalkar.

Ursprunglig användning av Kronhuset

Femte våningen	Utredningspersedlar, såsom ränslar och kokkärl
Fjärde våningen	Sjukvårdspersedlar
Tredje våningen	Beväringspersedlar Beklädnadspersedlar Trosspersedlar
Andra våningen	Vapenförråd för bland annat kanoner, gevär och remtyg
Första våningen	Stor samlingslokal i form av den så kallade rikssalen

Kronhusets historia

Kronhuset användes ursprungligen av Kronan för att förvara garnisonens vapen, ammunition, uniformer, med mera. Huset hette därför Giötheborgz Tyghuhs. Tyg avser i det här sammanhanget inte textilier utan är en synonym för krigsmateriel.

Byggnaden uppfördes år 1642-1654 i en stil som hämtat inspiration från Holland. Vilken arkitekt som ritade huset är oklart, men en kvalificerad gissning är att det var den kungliga arkitekten Simon de la Vallée. Platsen där Giötheborgz Tyghuhs byggdes var en gammal kyrkogård, den äldsta i hela Göteborgs stad.

Innan Kronhuset uppfördes förvarades krigsmateriel i anslutning till bastionerna längs Göteborgs stadsfästningar, men under 1630-talet stod det klart att man behövde mer förvaringsplats än så. Beslut om att bygga ett artilleri- och spannmålshus togs av Krigskollegiet år 1640.

Teglet för Giötheborgz Tyghuhs importerades från Holland och bygget leddes av borgmästarsonen Olof Hansson Swart från Lödöse, som var generalkvartermästare och chef för fortifikationen. Han kom senare att adlas och anta namnet Örnehufvud.

År 1643 avstannade bygget på grund av brist på pengar, och då hade endast första våningen hunnit bli klar. Bygget återupptogs igen ungefär fem år senare, fast med svenskt tegel istället för importerat och med generalkvartermästare Johan Wärnschiöldh som byggnadsledare.

Kronhuset som Rikssal år 1660

År 1660 gjorde Kronhuset ett kort men betydande inhopp som rikssal, och fick inte bara vara med om en riksdag utan också om korandet av en ny kung – kung Karl XI.

Sveriges ständer hade kallats till riksdag i Göteborg vintern 1659 och kring jul anlände kung Karl X, drottning Hedvig Eleonora och deras enda barn – den fyraårige sonen Karl. Familjen bodde i Kungshuset på Södra Hamngatan, numera känt som Torstenssonska palatset.

Den 4 januari 1660 öppnades ständernas möte (riksdagen) i Kronhuset, som försetts med tygbeklädda bänkar på bottenvåningen för att kunna rymma adeln och representanterna för präster, borgare och bönder. Även väggarna hade klätts i svart tyg.

Efter att riksdagen pågått i ungefär en vecka insjuknade kungen i influensa som sedermera övergick i lunginflammation. Natten till den 13 februari avled kungen i Kungshuset.

Situationen var riskfylld eftersom Sverige befann sig i krig och man befarade att landets fiender snabbt skulle utnyttja maktvakuumet efter kungens död. Det var viktigt att omedelbart säkra tronföljden och utropa den lille arvprinsen Karl till regent. Därför stängde man stadsportarna till Göteborg i ett försök att förhindra ryktesspridning och prinsen fördes till Kronhuset där riksdagen fattade beslut om att utse honom till Sveriges konung. På grund av kungens låga ålder inrättades en förmyndarregering.

Kronhuset som gudstjänstlokal

I slutet av 1660-talet förstördes Kristine kyrka i en brand och Tyska församlingen fick använda rikssalen i Kronhuset som gudstjänstlokal tills de återuppbyggt sina egna lokaler igen. Tyska församlingen hade sina gudstjänster i Kronhuset från 1669 till 1672.

År 1680 blev Kronouset återigen gudstjänstlokal, då den nedersta våningen gjordes om till Kronhuskyrkan för garnisonsförsamlingen. Garnisonsförsamlingen stannade här ända till slutet av 1800-talet då Första Göta Artelleriregemente flyttade till Kviberg och Andra Göta Artelleriregemente till Jönköping.

Kronhuset på 1900-talet

År 1927 övergick ägandet av Kronhuset från staten till Göteborgs stad. Det fortsatte att användas som förråd ända till år 1954, då man startade en rejäl renovering av huset. Den 17 maj 1957 återinvigdes rikssalen i Kronhuset av kung Gustav VI Adolf.

För att högtidlighålla 300-årsminnet av Karl X:s dödsdag arrangerade Göteborgs historiska museum i februari 1960 en utställning i rikssalen i Kronhuset där besökare bland annat kunde se rikt illustrerade flygblad från 1600-talet som informerade om den svenske kungens död på tyska och holländska.

Fram till 1996 var bottenvåningen i Kronhuset ett stadshistoriskt museum fokuserat på staden Göteborg och dess föregångare.

Kronhusbodarna

Kronhusbodarna är en samling gula byggnader belägna kring gården framför Kronhuset. Precis som Kronhuset blev de byggnadsminnesskyddade år 1968. De restaurerades och återinvigdes i början av 1970-talet.

Östra Kronhusbodarna

De östra kronhusbodarna uppfördes under andra halvan av 1750-talet för att användas för verkstäder. Här fanns bland annat en smedja och en hjulmakare.

Nu för tiden kan man bland annat träffa på krukmakaren Mia Bäx och urmakaren Gerhard Gren här. Här ligger också butiken Stilero som säljer lantlig inredning. Blir man sugen på fika kan man slå sig ned i Café Kronhuset.

Västra Kronhusbodarna

De västra kronhusbodarna uppfördes 1764 – 1769. Under historiens gång har de bland annat gjort tjänst som brandhus och förvaring av järnvägsmaterial.

Idag ligger bland annat Glashyttan, Göteborgs Choklad & Karamellfabrik och Laura Didion Skinn&Läder i de västra kronhusbodarna.

Kronhusparken

Kronhusparken är en liten park på cirka 2 000 kvadratmeter belägen på baksidan av Kronhusbodarna. Parken anlades år 1930 och genomgick stora förändring på 1960-talet. I parken finns bland annat en byst föreställande Göteborgsskalden Johan Anders Wadman. Upphovsmannen bakom bysten är Johan Peter Molin.

Skansen Lejonet är en försvarsanläggning i Göteborg som uppfördes i slutet av 1600-talet. Det ligger på Gullberget i stadsdelen Gullbergsvass. Byggnaden, som är 29 meter hög, reser sig tack vare Gullberget 57 meter över havet.

I dagligt tall kallas förskansningen för Skansen Lejonet, men det formella namnet är Skansen Westgötha Leijon. I Erik Dahlberghs berömda bokverk Suecia antiqua et hodierna från 1690 – 1710 omnämns skansen som Leo Gothicus, vilket är latin för Göta Lejon. Innan skansen fick sitt lejon på taket kallades det Gullberg Skantz.

Idag är Skansen Lejonet inte en del av försvaret. Den översta våningen är ordenslokal, medan den mellersta våningen går att hyra av slutna sällskap för olika firanden och sammankomster.

Skansen Lejonet är en av två skansar i Göteborg, den andra heter Skansen Kronan och ligger på Risåsberget i Haga. Skansen Kronan har en krona på toppen, medan Skansen Lejonet har ett lejon. Bägge skansarna uppfördes på 1600-talet efter att riksrådet föreslagit att bergen kring Göteborg skulle ha förskansningar för att kunna skydda den strategisk så viktiga staden Göteborg mot attacker.

Kort fakta om Skansen Lejonet

Kommun	Göteborgs kommun
Placering	Gullbergsvass 703:4, Göteborg
Koordinater	57°42′51.5″N 11°59′22.0″Ö
Ägare	Statens fastighetsverk
Arkitekt	Erik Dahlbergh
Tillkomst	1689 – 1694
Kulturmärkning	Statligt byggnadsminne sedan 1935

Historia

Innan Skansen Lejonet

Redan i början av 1300-talet lät den svenske kungen Birger Magnusson bygga ett fäste vid Gullberg som fick namnet Gullbergs Hus. På den tiden gick älvstranden alldeles intill Gullberget.

Under unionstidens stridigheter uppfördes försvarsanläggningar på Gullberg flera gånger, och så skedde även under det Nordiska sjuårskriget. Mycket lite återstår av dessa gamla befästningar.

Skansen Lejonet

Arbetet med att uppföra Skansen Lejonet satte igång år 1687 då man började schakta undan ett nio alnar tjock lager av sten och jord som täckte Gullbergsklippan. År 1689 hade arbetet kommit så pass långt att Karl IX gjorde ett besök tillsammans med flera höga officierar, men det var inte förrän år 1694 som byggnaden stod helt klar. Den var då två våningar hög och hade 24 fot tjocka väggar (vilket motsvarar drygt 7 meter).

Skansen Lejonet var en aktiv del av Göteborgs försvar fram till år 1822 då det relegerades till krutförråd. På den tiden bedrevs kruttillverkning på Lejongatan, och det är därför den gatan numera heter Kruthusgatan. Senare användes Skansen Lejonet som förråd för landsstormen, och skansen har även hunnit med att vara bostad under en period.

Skansen Lejonet togs ur militär tjänst under andra världskriget (1942).

På 1970-talet renoverades skansen och gjordes om till förbundsborg för Götiska Förbundet. Skansen återinvigdes av kung Carl XVI Gustaf den 4 september 1974. Götiska Förbundet har kontrakt på att ta hand om skansens drift och skötsel i 50 år, det vill säga fram till år 2025.

Lejonet på taket

Lejonet – som bär en förgyllda krona och håller ett svärd i sin högra tass – sattes upp på taket år 1692. Det ersattes senare av en träkula, men när skansens tak förstördes av en eldsvåda år 1891 bestämde man sig för att sätta upp ett nytt lejon i samband med att man satte på det nya taket. Det nya lejonet, som utformats av Eugen Thorburn, var fyra meter högt och tillverkat i koppar.

År 2010 målades det då guldfärgade lejonet om till sina ursprungliga färger.