Kronohuset & Kronohusbodarna

Kronhuset, som uppfördes i mitten av 1600-talet, är Göteborgs äldsta kvarvarande hus som inte är en bostad eller religiös byggnad. Två omfattande bränder inträffade i Kronhusområdet år 1746 och 1758, vilka förstörde alla byggnader utom Kronhuset.

Kronhuset och de kringliggande kronhusbodarna ligger i centrala Göteborg, några minuters promenad från Gustav Adolfs Torg. Kronhuset är en röd tegelbyggnad med grova järnbeslag och vackra fönster. Taket består av koppar som ärgats grön.

Kronhusbodarna är nu för tiden fyllda med hantverk av olika slag, såsom glashantverk, keramik och lokalproducerat godis. I anslutning till Kronhuset ligger också en liten park som erbjuder en avslappnad miljö mitt i centrum av storstaden.

Verksamheter

Kronhusbodarna var ursprungligen verkstäder för hantverkare och detta är en tradition som man tagit fasta på när man valt hyresgäster för bodarna. Exempel på hantverkare som finns här idag är glasdesigner Helen Gibson som driver Glashyttan, keramikern Mia Bäx och läderexperten Laura Didion som bland annat tillverkar väskor och plånböcker. Om du har en klockan som inte fungerar som den ska kan du lämna in den hos urmakaren Gerard Gren i Klockboden.

Äta & Dricka

Sugen på något gott? I en av kronhusbodarna kan du köpa sötsaker från Göteborgs Choklad & Karamellfabrik. Dessutom ligger Café Kronhuset i en av de östliga Kronhusbodarna, som bland annat lockar med kaffe och läckra smörgåsar.

Musik

En del av Kronhuset används av blåsorkestern Göteborg Wind Orchestra, och Riksalen brukas regelbundet som konsertlokal.

Vinter

Kronhusbodarna har öppet även vintertid och är ett populärt utflyktsmål särskilt kring jul då det vankas glögg. I själva Kronhuset brukar de arrangeras en julmarknad.

Korta fakta om Kronhuset

Kronhuset

Kronhuset är 80 alnar långt och 24 alnar brett, vilket motsvarar drygt 47 meter x drygt 14 meter. Arkitekturen är inspirerad av dåtidens holländska mode inom byggnadsbranschen och rikssalen på nedersta våningen var ursprungligen helt utan bärande pelare. Den nedersta våningens tak hängde i takstolskonstruktionen, som i sin tur vilade på och i murverket. För att klara denna påfrestning var murverket förstärkt med 28 stycken strävpelare; tolv på vardera långsidan och så två på varje kortsida. På 1670-talet bedömdes denna konstruktion vara otillräcklig och man monterade in pelare för att stödja taket.

På 1700-talet murades flera fönster igen och de övriga fönstren försågs med skyddande fönsterluckor.

På 1800-talet pryddes Kronhuset med ett par träemblem som troligen kom från den raserade Kungsporten.

Kronhuset genomgick en omfattande renovering på 1950-talet. Man tog bland annat bort stödpelarna från 1600-talet och tolv av de gamla takbjälkarna byttes ut emot järnbalkar.

Ursprunglig användning av Kronhuset

Kronhusets historia

Kronhuset användes ursprungligen av Kronan för att förvara garnisonens vapen, ammunition, uniformer, med mera. Huset hette därför Giötheborgz Tyghuhs. Tyg avser i det här sammanhanget inte textilier utan är en synonym för krigsmateriel.

Byggnaden uppfördes år 1642-1654 i en stil som hämtat inspiration från Holland. Vilken arkitekt som ritade huset är oklart, men en kvalificerad gissning är att det var den kungliga arkitekten Simon de la Vallée. Platsen där Giötheborgz Tyghuhs byggdes var en gammal kyrkogård, den äldsta i hela Göteborgs stad.

Innan Kronhuset uppfördes förvarades krigsmateriel i anslutning till bastionerna längs Göteborgs stadsfästningar, men under 1630-talet stod det klart att man behövde mer förvaringsplats än så. Beslut om att bygga ett artilleri- och spannmålshus togs av Krigskollegiet år 1640.

Teglet för Giötheborgz Tyghuhs importerades från Holland och bygget leddes av borgmästarsonen Olof Hansson Swart från Lödöse, som var generalkvartermästare och chef för fortifikationen. Han kom senare att adlas och anta namnet Örnehufvud.

År 1643 avstannade bygget på grund av brist på pengar, och då hade endast första våningen hunnit bli klar. Bygget återupptogs igen ungefär fem år senare, fast med svenskt tegel istället för importerat och med generalkvartermästare Johan Wärnschiöldh som byggnadsledare.

Kronhuset som Rikssal år 1660

År 1660 gjorde Kronhuset ett kort men betydande inhopp som rikssal, och fick inte bara vara med om en riksdag utan också om korandet av en ny kung – kung Karl XI.

Sveriges ständer hade kallats till riksdag i Göteborg vintern 1659 och kring jul anlände kung Karl X, drottning Hedvig Eleonora och deras enda barn – den fyraårige sonen Karl. Familjen bodde i Kungshuset på Södra Hamngatan, numera känt som Torstenssonska palatset.

Den 4 januari 1660 öppnades ständernas möte (riksdagen) i Kronhuset, som försetts med tygbeklädda bänkar på bottenvåningen för att kunna rymma adeln och representanterna för präster, borgare och bönder. Även väggarna hade klätts i svart tyg.

Efter att riksdagen pågått i ungefär en vecka insjuknade kungen i influensa som sedermera övergick i lunginflammation. Natten till den 13 februari avled kungen i Kungshuset.

Situationen var riskfylld eftersom Sverige befann sig i krig och man befarade att landets fiender snabbt skulle utnyttja maktvakuumet efter kungens död. Det var viktigt att omedelbart säkra tronföljden och utropa den lille arvprinsen Karl till regent. Därför stängde man stadsportarna till Göteborg i ett försök att förhindra ryktesspridning och prinsen fördes till Kronhuset där riksdagen fattade beslut om att utse honom till Sveriges konung. På grund av kungens låga ålder inrättades en förmyndarregering.

Kronhuset som gudstjänstlokal

I slutet av 1660-talet förstördes Kristine kyrka i en brand och Tyska församlingen fick använda rikssalen i Kronhuset som gudstjänstlokal tills de återuppbyggt sina egna lokaler igen. Tyska församlingen hade sina gudstjänster i Kronhuset från 1669 till 1672.

År 1680 blev Kronouset återigen gudstjänstlokal, då den nedersta våningen gjordes om till Kronhuskyrkan för garnisonsförsamlingen. Garnisonsförsamlingen stannade här ända till slutet av 1800-talet då Första Göta Artelleriregemente flyttade till Kviberg och Andra Göta Artelleriregemente till Jönköping.

Kronhuset på 1900-talet

År 1927 övergick ägandet av Kronhuset från staten till Göteborgs stad. Det fortsatte att användas som förråd ända till år 1954, då man startade en rejäl renovering av huset. Den 17 maj 1957 återinvigdes rikssalen i Kronhuset av kung Gustav VI Adolf.

För att högtidlighålla 300-årsminnet av Karl X:s dödsdag arrangerade Göteborgs historiska museum i februari 1960 en utställning i rikssalen i Kronhuset där besökare bland annat kunde se rikt illustrerade flygblad från 1600-talet som informerade om den svenske kungens död på tyska och holländska.

Fram till 1996 var bottenvåningen i Kronhuset ett stadshistoriskt museum fokuserat på staden Göteborg och dess föregångare.

Kronhusbodarna

Kronhusbodarna är en samling gula byggnader belägna kring gården framför Kronhuset. Precis som Kronhuset blev de byggnadsminnesskyddade år 1968. De restaurerades och återinvigdes i början av 1970-talet.

Östra Kronhusbodarna

De östra kronhusbodarna uppfördes under andra halvan av 1750-talet för att användas för verkstäder. Här fanns bland annat en smedja och en hjulmakare.

Nu för tiden kan man bland annat träffa på krukmakaren Mia Bäx och urmakaren Gerhard Gren här. Här ligger också butiken Stilero som säljer lantlig inredning. Blir man sugen på fika kan man slå sig ned i Café Kronhuset.

Västra Kronhusbodarna

De västra kronhusbodarna uppfördes 1764 – 1769. Under historiens gång har de bland annat gjort tjänst som brandhus och förvaring av järnvägsmaterial.

Idag ligger bland annat Glashyttan, Göteborgs Choklad & Karamellfabrik och Laura Didion Skinn&Läder i de västra kronhusbodarna.

Kronhusparken

Kronhusparken är en liten park på cirka 2 000 kvadratmeter belägen på baksidan av Kronhusbodarna. Parken anlades år 1930 och genomgick stora förändring på 1960-talet. I parken finns bland annat en byst föreställande Göteborgsskalden Johan Anders Wadman. Upphovsmannen bakom bysten är Johan Peter Molin.